Aktuellt

Operasångaren Heikki Orama har Ingå som bas

Heikki Orama ja meri
Mångårig Ingåbo. Bassångaren Heikki Orama har bott i Ingå sedan början av 1990-talet och han trivs bättre och bättre för varje år.
Toppsolisten Heikki Orama står med ena foten i lugna Ingå, den andra ute på världens operascener. Följ med på en promenad till hans favoritplatser genom orten som har varit hans hem i tre decennier.

Solen strålar från en klarblå himmel när Heikki Orama kommer vandrande längs gångstigen mot Ingå biblioteks huvudentré. Med sina 197 centimeter utgör han en imponerande syn. Oramas kroppshydda skymmer solen och får hans silhuett att se ut som en mänsklig solförmörkelse.

Orama är en stor man i flera bemärkelser än sin längd. Den prisbelönta bassångaren har uppträtt i länder som USA, Japan, Spanien och tillbringade hela 80-talet på de tyska operascenerna. Sedan 30 år tillbaka är han bosatt på Skatudden i Ingå i en lägenhet med havsutsikt.

Orama är speciellt glad den här dagen eftersom vädret är kyligare.

– Jag väntar varje vinter på att isarna ska bli så tjocka att jag kan fara ut och åka långfärdsskridskor, säger han.

– Där jag bor tar det ungefär en minut från ytterdörren ut på isen. Det är alldeles fantastiskt! Och längs kusten är det så grunt att det inte är någon fara om isen ger efter. Du blir bara våt upp till fotknölarna. 

Oramas djupa basröst är hypnotiserande. Rösten har varit hans levebröd hela hans vuxna liv.

Drömde om diplomatkarriär

Heikki Orama föddes 1953 och växte upp i Larsvik i Esbo. Redan som barn var Orama musikalisk. När han var 9 år blev han antagen till Finlands äldsta gosskör, Cantores Minores. Namnet betyder ungefär ”småkantorerna” och körens beskyddare är republiken Finlands president.

Orama övervägde ändå aldrig seriöst en karriär som proffssångare.

– När vi hade yrkesval i gymnasiet hade jag två alternativ: diplomat eller redaktör.

Tanken på att studera musik föddes först under hans militärtjänstgöringstid i Fredrikshamn. Där sjöng Orama i reservofficersskolans kör.

– Jag ryckte frivilligt in redan som 18-åring. Flera av mina militärkompisar var närmare 25 och var redan aktiva i musikbranschen i det civila. De hörde mig sjunga och tyckte att jag borde satsa på en karriär som sångare.

Efter armén tog Orama privatlektioner och 1973 började han studera vid Sibelius-Akademin.

– Det är inte funnits många veckor i mitten liv som jag inte sjungit. Jag kan inte föreställa mig en värld utan musik. Det skulle vara ett fängelse. Det är också därför vissa diktaturer har förbjudit västlig klassisk musik. Den skapar harmoni. Nu överdriver jag lite, men efter en lyckad konsert går publiken ut som lite bättre människor. Du ser förändringen i deras ansikten, kroppspråk, miner, ögon. Något händer.

”Vilken märklig slump”

Något hände också på självständighetsdagen den 6 december 2017.

Då stod Heikki Orama på scenen i idrottshallen Aktia Arena i Ingå där Ingå kommun och Raseborg tillsammans firade det 100-åriga Finland. Orama avslutade programmet genom att låta sin basröst fylla salen. Först sjöng han Spegling av Jarl Hemmer och Otto Palmgren, sedan Jukka Kuoppamäkis Sininen ja valkoinen och slutligen ledde han den fullsatta arenan genom nationalsången Vårt land.

Heikki Orama uppträdde på Finlands 100-årsfest i Ingå den 6 december 2017.
Heikki Orama uppträdde på Finlands 100-årsfest i Ingå den 6 december 2017.

Efteråt var publiken tagen. En krigsveteran i publiken vittnade om att Oramas framträdande var höjdpunkten för honom under dagen.

– Det kändes bra att höra. I efterhand har jag tänkt mycket på vilken märklig slump det är att jag fick leva under just den här tidpunkten i Finlands historia, säger Orama.

Att uppträda under självständighetsdagens fest var speciellt i flera bemärkelser för Orama. Det brukar heta att det är svårt att vara profet i sin hemby. Trots sina tre decennier i Ingå har Orama sällan uppträtt här, inte ens under den årliga kammarmusikfestivalen Musik vid havet.

– Jag har aldrig blivit tillfrågad, säger Orama, som inte skulle ha något emot att delta.

Däremot är Orama en välbekant syn bland hyllorna i Ingå bibliotek. Han besöker platsen så gott som dagligen. Där läser han samtliga lokaltidningar, både på svenska och finska.

Heikki Orama i biblioteket. Skojig bild där han håller tidningen uppochned.
Läslust. Heikki Orama är en vanlig syn i Ingå biblioteks tidningssal.

– En av de saker jag uppskattar med biblioteket är att det erbjuder tjänsten ePressi på sina datorer. Via den kommer jag enkelt åt att läsa alla inhemska dagstidningar redan innan posten hinner komma.

Orama har finska som modersmål, men han genomför hela den här intervjun på svenska med en knappt märkbar brytning.

– En av de finaste sakerna med Ingå är tvåspråkigheten. Jag vet att det här är en kliché, men tvåspråkigheten är en rikedom, säger Orama.

Själv lärde han sig tidigt svenska genom att leka med grannbarnen i Esbo.

– Och de lärde sig i sin tur finska. Det var en win-win-situation.

Perfekt läge i Ingå

Till vardags jobbar Orama i Lojo med den Evangelisk-luterska kyrkan som arbetsgivare. Han är kantor med ansvar för församlingarna i Karislojo och Sammatti. En tjänst som han i 27 år har lyckats kombinera med ett liv på resande fot som frilansande musiker.

I Karislojo har Orama tack vare sitt kontaktnät lyckats bygga upp en stark konserttradition med regelbundna gästspel av internationella toppartister. Det är inte heller alls ovanligt att skymta de tidigare presidenterna Martti Ahtisaari och Tarja Halonen i publikhavet.

– Jag är extremt stolt över vad jag har skapat i Karislojo. Under en konsert ville det sig så lyckligt att vi på första raden hade paret Ahtisaari, USA:s dåvarande ambassadör Barbara M. Barrett, Finlands tidigare USA-ambassadörer Jukka och Etel Valtasaari och Sibelius dotterdotter Marjatta Kirves.

Att Orama slog sig ned just i Ingå berodde på slumpen. Han flyttade tillbaka till Finland efter sina Tysklandsår eftersom han saknade Finland.

– Jag kände hemlängtan. Jag hade vänner som bodde i Ingå och de tipsade om att här fanns en ledig lägenhet vid havet, säger Orama.

– Efter 30 år trivs jag fortfarande bättre här för varje år. Finns det något som saknas här? Jag tror inte det.

Läget är perfekt, framhåller Orama. Härifrån kommer han snabbt ut i världen via Helsingfors-Vanda-flygfält. På vintern åker han skidor i Ingås djupa skogar, om somrarna tar han sin båt ut i skärgården.

– Men båten har inte varit i lika flitig användning de senaste åren. I stället har mitt golfberoende förvärrats. Det är ett regelrätt beroende. Lyckligtvis finns Finlands bästa golfbana bara en halvtimme härifrån, Nordcenter i Pojo.

När Orama nämner sin favoritplats i Ingå är det något av en överraskning. Man skulle lätt kunna tro att en konstnärssjäl lyfter fram havet, naturen eller den medeltida gråstenskyrkan från 1200-talet.

Men Oramas smultronställe i Ingå ligger bara ett stenkast från biblioteket.

En sund själ i en sund kropp

– Inom en radie på 100 meter får jag träna både kropp och själ. Det är en bra kombo, säger Heikki Orama.

Han joggar vant upp för trapporna till gymmet Aquarius Sporting Club utan att bli andfådd. Att en kulturpersonlighet listar ett gym som sin favoritplats kan tyckas märkligt, men alla som har varit inne där förstår varför. Aquarius som ligger på övre våningen i rallyässet Marcus Grönholms köpcentrum Strand liknar inget annat.  Talesättet att ett fönster är det vackraste konstverket i ett rum kunde inte vara mer sant här: Framför maskinparken breder Ingå skärgård ut sig i all sin prakt.

– Jag är här nästan varje dag, säger Orama.

Heikki Orama på gymmet
Makalös utsikt. Heikki Orama är en flitig besökare på gymmet Aquarius Sporting Club.

I dag har han ändå vilodag.

– Jag tränade fyra dagar i rad. Det är för mycket. Jag hade alldeles svårt att komma upp ur sängen i morse.

Förutom biblioteket och Aquarius ligger havet nära Oramas hjärta. När vi promenerar mot hamnen möter vi två Ingåbor. Orama hälsar dem med ett glatt buenos dìas. De börjar ivrigt diskutera på spanska.

När Orama står bredvid dem blir hans längd ännu en gång påtaglig. Han ser ut som en jätte som nedstigit för att vandra bland oss dödliga. Som sin favoritroll Sarastro, ljusets förkämpe i Mozarts Trollflöjten. Men trots att Heikki Orama är en välrenommerad operasångare är han ingen snobb med näsan i vädret, utan en humoristiskt, jordnära och omtyckt Ingåbo som gärna stannar upp och byter några ord med sina bekanta.

– Vi är kurskamrater i Ingå medborgarinstituts kurs i spanska, berättar de glatt.

Förutom finska, svenska, engelska, tyska och italienska håller Orama på att lära sig spanska som ett sjätte språk.

Han har ena foten stadigt i lilla Ingå, men den andra är hela tiden på väg ut i världen.

Med musiken som ledstjärna

En stund senare står vi ute på jordpiren i Ingå hamn. Ett tunt snötäcke har fallit under natten och glimmar nu som guldstoft i solen. Orama ser längtansfullt ut mot havet. Kanske försöker han bedöma hur länge det ska dröja innan han får snöra på långfärdsskridskorna.

Var får du din inspiration?

– Det romantiska svaret är förstås i naturen. Men det är inte riktigt sant för mig. Den finns. Den är inne i mig. Den bränner.

Han ler och pekar uppåt.

– Kanske kommer den uppifrån.

Han plockar upp tråden från sitt tidigare resonemang om hur musik kan harmonisera. Som exempel nämner han orkestern West-Eastern Divan Orchestra, som leds av Daniel Barenboim.

– Han har både israeliskt och palestinskt pass, är uppvuxen i Argentina och chef för en orkester i Berlin. En sann världsmedborgare. I hans orkester finns kristna, muslimer och judar. Deras debatter kan vara häftiga, men när de spelar tillsammans uppstår total harmoni.

Trots att Orama själv är en man av den kristna kyrkan ser han musiken som något närmast religiöst.

– Egentligen gäller det all konst. Du kan läsa en bok och bli en annan människa. Ett liv utan konst är oerhört fattigt.

TEXT & FOTO: Benjamin Lundin


Tillbaka till rubrikerna



Senast ändrad: 02.02.2018