6.4 Bedömningen under studierna

Med bedömning under studierna avses all den bedömning och respons som ges före slutbedömningen. Bedömningen under studierna består i alla årskurser huvudsakligen av handledning i lärandet med hjälp av respons. Det centrala syftet med bedömningen under studierna är att handleda och uppmuntra eleven i studierna och stödja lärandet samt att främja färdigheterna i självbedömning och kamratbedömning. I bedömning under studierna ingår också att elevernas studieframgång och kunskapsnivå beskrivs vid vissa tidpunkter med hjälp av diskussioner, bedömningsinformation och betyg. Eleven och vårdnadshavaren ska tillräckligt ofta informeras om hur studierna framskrider, om elevens arbete och uppförande.

Praxis för bedömning och respons vid övergången från årskurs 2 till årskurs 3

I slutet av årskurs två ligger tyngdpunkten på bedömning av hur lärandet framskrider. Följande centrala aspekter som grundar sig på målen för mångsidig kompetens är viktiga för elevens lärprocess. Läraren ska vid bedömning av elevens framsteg och då hen ger respons till eleven och vårdnadshavaren fästa uppmärksamhet vid

  • framsteg i språkliga färdigheter, särskilt

    • förmåga att fråga och lyssna

    • kommunikationsfärdigheter och förmåga att uttrycka sig själv på olika sätt

  • framsteg i förmåga att arbeta, särskilt

    • förmåga att arbeta självständigt och i grupp

    • förmåga att sköta sina egna och gemensamt överenskomna uppgifter.

Eleven ska dessutom ges respons om hur studierna framskrider inom olika läroämnen och i läsårsbetyget beskrivs om eleven har uppnått målen för läroämnet med godkänt resultat.

Bedömningen i slutet av årskurs 6

Vid övergången från årskurs 6 till årskurs 7 ska särskild vikt fästas vid förmågan att arbeta och hur färdigheten att lära sig har utvecklats, framsteg i läroämnena och i fråga om mångsidig kompetens, samt stödet för motivationen för lärandet. Målet är att lyfta fram elevens styrkor gällande skolgången och stärka självkänslan och motivationen att lära sig. Därtill ska eleven få respons på framsteg i studierna i de olika läroämnena.

För den bedömning som ska ges med hjälp av läsårsbetyg efter årskurs sex har för alla gemensamma läroämnen ur målen härletts bedömningskriterier för vitsordet 8. Med hjälp av kriterierna beskrivs hurdana kunskaper eleven förutsätts ha för att uppnå ifrågavarande vitsord. Kriterierna är inte mål som uppställts för eleverna, utan hjälpmedel för läraren vid bedömningen. Läraren ska ge ett vitsord som motsvarar elevens framsteg i relation till målen i läroplanen och elevens kunskapsnivå i relation till de nationellt fastställda bedömningskriterierna. En elev ska få vitsordet åtta (8), om hen i genomsnitt uppvisar sådana kunskaper som beskrivs i kriterierna.

Bedömningen vid läsårets slut

Bedömningen vid läsårets slut är en helhetsbedömning av elevens framsteg och prestationer under läsåret. Läsårsbetyget är också ett beslut om att eleven uppflyttas till följande årskurs eller stannar kvar på klassen.                                                                                                                                                               

En elev som fått siffervitsord som motsvarar minst hjälpliga kunskaper och färdigheter eller motsvarande verbal bedömning i de i årskursen ingående läroämnena uppflyttas till följande årskurs.   

Bedömningen i Ingå

Eleverna får ett betyg två gånger under läsåret: mellanbetyg ges på höstterminen och då läsåret avslutas ges läsårsbetyg. Utöver dessa hålls tillsammans med eleven och vårdnadshavaren minst en gång under läsåret ett utvecklingssamtal om elevens framsteg i läroämnen, arbetsförmåga och uppförande.

Bedömningen är verbal (skriftlig)  i årskurs 1 och 2. Även mellanbetyget i årskurs 3 är verbalt. Siffervitsord används från och med läsårsbetyget i årskurs 3 och därefter i både mellan- och läsårsbetyg.

Den verbala bedömningen ska förbereda eleven och dess vårdnadshavare på siffervitsord så att de kan följa med och förstå elevens framsteg oberoende av förändringen i bedömningssätt.

Valfria timmar i konst- och färdighetsämnen bedöms inte separat utan bedömningen ingår i den gemensamma delen i respektive läroämne.

Alla betyg i årskurs 1-2 och mellanbetyg i årskurs 3 

* Elevens arbetsfärdigheter, läroämnena modersmål och litteratur och matematik bedöms verbalt.

* Övriga läroämnen bedöms som godkända eller underkända prestationer.

* Elevens uppförande bedöms verbalt på separat bilaga.

Läsårsbetyg i årskurs 3 och alla betyg i årskurs 4-6

Elevens kunskaper och färdigheter bedöms huvudsakligen med siffror.

 Undantag:

* Konst- och färdighetsämnen bedöms med siffror från och med årskurs 5.

* Elevens kunskaper och färdigheter i nya språk bedöms med termerna godkänt/underkänt vid första bedömningen.                                                                                                                                                                      

* Elevens kunskaper och färdigheter i historia och samhällslära bedöms med termerna godkänt/underkänt vid första bedömningen i årskurs 5.

* Elevens kunskaper och färdigheter i valfria ämnen bedöms som godkända eller underkända prestationer och möjligen med verbalt omdöme.

Bedömning av uppförande i Ingå

Uppförandet bedöms som en egen helhet i betyget och påverkar inte siffervitsordet eller den verbala bedömningen i läroämnet. Eleven ges handledande respons i förhållande till de mål som ställts upp för uppförandet i läroplanen.

Uppförandet bedöms med samma kriterier på alla årskurser med beaktande av elevens ålder. Bedömningen baserar sig på målen för uppförande som ställts i läroplanen och på ordningsreglerna. Lärarna bedömer elevens uppförande tillsammans. I bedömningen av uppförande strävar man till att ta elevens utvecklingsskede och livssituation i beaktande.

Eleven:

  • beter sig ansvarsfullt
  • beter sig enligt de krav som ställs för situationen i skolans vardag
  • använder ett sakligt språk
  • agerar hederligt och pålitligt
  • tar andra människor i beaktande
  • respekterar människans grundrättigheter
  • accepterar olikheter
  • ger andra arbetsro
  • kommer i tid till lektionen och till skolans alla evenemang
  • tar i beaktande sin egen och andras säkerhet i skolgemenskapen
  • sköter om sina egna, klassens och skolans gemensamma saker och utrymmen
  • tar miljöfrågor i beaktande i skolans vardag.

10 (utmärkt) – Eleven har uppnått målen för uppförande utmärkt. Eleven främjar aktivt gott uppförande genom sitt eget agerande i skolan.

9 (berömlig) – Eleven har uppnått målen för uppförande. Elevens beteende följer nästan alltid målen.

8 (god) – Eleven har uppnått målen för uppförande. Elevens förhåller sig oftast positivt till skolgången, skolgemenskapen och allmän egendom. Möjligen har man sporadiskt behövt ingripa i elevens beteende.

7 (nöjaktig) – Eleven har uppnått målen för uppförande nöjaktigt. Elevens förhåller sig varierande till skolgången, skolgemenskapen och allmän egendom. Eleven stör ofta undervisningen och följer inte alltid skolans ordningsregler. Man har behövt ingripa i elevens beteende genom tillsägelse och/eller andra åtgärder.

6 (försvarlig) – Eleven har uppnått målen för uppförande försvarligt. Eleven förhåller sig negativt till skolgången, skolgemenskapen eller allmän egendom. Eleven stör undervisningen och bryter mot skolans ordningsregler. Elevens beteende är osakligt och kränkande. Man har ofta ingripit i elevens beteende med disciplinära åtgärder.

5 (hjälplig) – Eleven har uppnått målen för uppförande hjälpligt. Eleven bryter mot skolans ordningsregler fortgående och medvetet. Elevens beteende är mycket osakligt och kränkande. Man har mycket ofta ingripit i elevens beteende med disciplinära åtgärder. Eleven behöver övervakning för att klara skolarbetet.

4 (underkänd) – Eleven kan inte tillrättavisas med skolans disciplinära åtgärder och är en fara för skolsamfundet.

Studiegången enligt årskurs

Eleven kan också uppflyttas till följande årskurs, även om elevens prestationer skulle vara underkända i något läroämne, om man bedömer att hen kommer att klara av studierna i följande årskurs med godkänt resultat. En elev kan stanna kvar i årskursen, om elevens prestation har underkänts i ett eller flera läroämnen som ingår i årskursens lärokurs. Eleven ska dock först beredas möjlighet att utan att delta i undervisningen i ett särskilt prov visa att hen inhämtat godtagbara kunskaper och färdigheter i läroämnet. Särskilda prov kan ordnas en eller flera gånger under läsåret eller efter läsårets slut på det sätt som bestäms i den lokala läroplanen. Det särskilda provet kan innehålla olika slags muntliga och skriftliga eller andra uppgifter, för att eleven på bästa sätt ska kunna visa sina kunskaper.

Om provet ordnas efter läsårets slut, kan eleven ges ett villkorligt beslut om kvarstannande i sitt läsårsbetyg. I beslutet ska anges vilka delar av årskursens lärokurs som förutsätter en godkänd prestation i ett särskilt prov för att eleven ska uppflyttas till följande årskurs.

En elev kan också stanna kvar på klassen, trots att eleven inte har underkända prestationer, om det anses ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan. Vårdnadshavaren ska i ett sådant fall ges möjlighet att höras innan beslutet fattas.

I och med att en elev stannar kvar på klassen, förfaller elevens prestationer i ifrågavarande årskurs.

Framförhållning vid underkänt

Undervisningen och praxis för bedömningen ska planeras så att eleven har tillräckligt mångsidiga och för eleven lämpliga möjligheter att visa sina kunskaper. Elevens helhetssituation ska granskas i tillräckligt god tid. Eleven har rätt att få den stödundervisning, specialundervisning på deltid, handledning och övrigt stöd som behövs, om hen på grund av sjukdom, inlärningssvårigheter, frånvaro som beror på en svår livssituation eller av någon annan orsak har blivit, eller riskerar att bli efter i sina studier. Ifall det finns risk för att elevens hela prestation underkänns i något läroämne, ska man ta upp saken med vårdnadshavaren och eleven i god tid under läsåret och komma överens om på vilket sätt lärandet ska stödjas.

Senast ändrad: 27.07.2016