Hur förbereder sig kommunen på risker? Hur minimeras miljöskador? Läs kommunens svar på tio vanliga frågor om Joddböle V-detaljplanen
Kommunen har tagit fram svar på tio vanliga frågor om detaljplaneprojektet Joddböle V. Här presenteras kortfattade svar som utarbetats av kommunens representanter.
Vad händer med detaljplanen om Blastr Green Steels (BGS) projekt inte förverkligas?
Markägare har möjlighet att hitta en ny aktör för ett stålverk med lågt koldioxidavtryck och vätgasproducent istället för BGS. Om ingen ny aktör hittas inom överenskommen tid, kommer detaljplanen att ändras i de delar som behövs.
Hur kan kommunen påverka t.ex. lindring av miljöeffekter i ett senare skede?
Kommunen beviljar bygglov och tillstånd för miljöåtgärder och i det skedet ställs villkor för byggandet samt för hur landskapet får ändras. Anmälan om start av mark- eller grundberedningsarbete görs till kommunen. Också långvarig krossning av stenmaterial förutsätter kommunens miljötillstånd. För kortvarigare arbete görs en bulleranmälan. I besluten gällande dessa tillstånd och anmälningar kan ges bestämmelser om hur arbetet ska genomföras, t.ex. kapsling och uppföljning.
Kommunen ger utlåtande om tillstånd som beviljas av andra myndigheter, bland de viktigaste miljötillstånd, vattentillstånd och kemikaliesäkerhetstillstånd.
Rudus verksamhet har väckt mycket kritik i flera år. Hur kommer den verksamheten att begränsas?
Detaljplanen innehåller bestämmelser för att mildra de miljökonsekvenser som genomförandet av planen medför. På plankartan anges nödvändiga skyddszoner och -vallar. Till skillnad från gällande plan innehåller planändringen omfattande bestämmelser om förberedande byggande, det vill säga utjämning av tomter, inklusive planering och övervakning av markarbeten, sprängnivåer, hantering av dagvatten samt skydd mot buller och damm.
Det bör noteras att enligt 3 § och 6 § i marktäktslagen (555/1981) kan uttag av jordmaterial i princip inte förhindras på områden som i den gällande detaljplanen är anvisade som jord- och skogsbruksområden (M). Den nu godkända detaljplanen inför regler och gränser för verksamheten.
Hur begränsas belastningen på vattenmiljön?
I detaljplanen fastställs att eventuella kylvatten som uppstår från verksamheterna inom planområdet ska övervakas med avseende på deras påverkan på havets ekologiska tillstånd och vid behov minskas i enlighet med miljömålsättningarna för vattendragens och havets skötsel. Verksamhetens värmebelastning eller annan belastning på havet får inte försämra vattenområdets tillstånd. Konsekvenser för vattendragen noteras under bygg- och verksamhetstiden i enlighet med en separat observationsplan.
Många i Ingå är oroade över planbeteckningen T/kem. Kan vad som helst etableras i området utan kommunens samtycke?
T/kem-planbestämmelsen har ändrats så att bestämmelsen nu tillåter endast en modern, el-energibaserad låg kolavtrycks stålfabrik och väteproduktionsanläggningar med sidofunktioner.
Hur ser Ingå till att trygga sin ekonomi och hantera risker, så att man inte hamnar i liknande problem som till exempel Skellefteå kommun i Sverige?
Kommunen ingår ett markanvändningsavtal som publiceras nästa vecka. I avtalet anges att Ingå inte i förväg behöver betala något. Alla kostnader för infrastruktur som kommunens genomförande av området kräver kommer att ersättas. Till skillnad från sedvanlig praxis ansvarar markägarna och stålverksprojektet själva för byggandet av den kommunalteknik som krävs inom planområdet.
Ingå får en engångsersättning från markägarna och projektbolaget om planen godkänns, en andra ersättning när planen vinner laga kraft och en tredje när byggandet inleds. Kommunen behöver inte återbetala erhållna ersättningar om projektet inte genomförs eller avbryts.
Ansvaret för att förverkliga stålverksprojektet ligger på projektbolaget och markägarna. Även i händelse av att projektet avbryts, ligger ansvaret hos markägarna eller konkursboet. Kommunens markinnehav i området är under 1 %. Eftersom kommunen inte är en betydande markägare i området – till skillnad från t.ex. Skellefteås batterifabriksprojekt – krävs inga åtgärder eller ekonomiska ansvar enligt lagstiftningen. Kommunen kan dock ålägga att farliga konstruktioner ska avlägsnas eller åtgärdas med hot om vite (MBL 144 §).
Hur stöder staten och närområdets kommuner projektet?
I samband med regeringens halvtidsöversyn har det fastslagits att anslutningarna till Hamnvägen och Täktervägen förbättras. Kommunen drar nytta av detta och kan därför använda de medel som erhållits genom markanvändningsavtalet till annan kommunal utveckling. Kommunen bereder ett intressebevakningsprogram som innehåller förslag på vilka satsningar kommunen anser nödvändiga från statens sida, om ett investeringsbeslut tas. Det första mötet om detta hålls med Trafikledsverket i maj.
Hur säkerställer Ingå att service- och bostadsbehovet kan tillgodoses?
För det första är det kommunen som beslutar om sin markanvändning. För närvarande styrs kommunen av strategin med 0,5 % befolkningstillväxt och kommunfullmäktiges vision 2040, med målet 6000 invånare år 2040. Kommunen har ett markpolitiskt program som beaktar detta mål. Kommunen utarbetar en utvecklingsplan som beskriver hur den förbereder sig på ett eventuellt investeringsbeslut, exempelvis gällande kollektivtrafik och andra tjänster. Samarbete inleds med välfärdsområdet för att bedöma hur projektets framskridande påverkar tillväxten av social- och räddningstjänster.
Vad händer om detaljplanen godkänns?
Därefter måste projektaktören inleda flera tillståndsprocesser, främst gällande miljöfrågor. Bygglov krävs även från kommunen. Bolaget måste dessutom säkerställa tillräcklig finansiering. Kommunen fortsätter sin planering i nära samarbete med invånarna. Kommunens uppgift är först att, genom det nya fullmäktige, dra upp riktlinjer för hur kommunen ska utvecklas om projektet förverkligas. Den kommunala vardagen fortsätter och andra ärenden behandlas som vanligt.
Hur fortsätter dialogen med Ingå?
Kommunen och Blastr Green Steel kommer att ingå ett intentionsavtal om ett samarbetsavtal. I detta avtal slås det fast att en gemensam kommuninvånardelegation grundas. Representanter för olika föreningar kommer att bjudas in brett. Kommunens och projektbolagets kommunikation kommer att förbättras. Invånarmöten och andra dialogtillfällen kommer att ordnas enligt en separat plan som uppgörs gemensamt.