Vad händer om Blastr Green Steels projekt inte går vidare? Hur förpliktas markägare till naturåtgärder? Och vad är kommunens roll? Här kan du bekanta dig med svar på frågor om Joddböle V-planen
Ingås kommunstyrelse behandlar på sitt möte måndagen den 5.5 markanvändningsavtalet som gäller detaljplaneprojektet Joddböle V. I markanvändningsavtalet definieras hur kommunen kompenseras av markägarna och projektaktören för den kommunaltekniska infrastruktur som kräver extra satsningar från kommunen för att utveckla området. Avtalet reglerar också kommunens risker i det fall att stålverksprojektet avbryts eller inte förverkligas alls.
Nedan lyfts fram några centrala punkter i avtalet som svar på vanliga frågor.
Vad händer om projektet inte inleds? Hur är det med Ingås riskhantering?
Se avtalspunkterna ”Åtgärder ifall Stålfabriksprojektet eller ett motsvarande projekt inte förverkligas” och ”Avtalets överförande”
- ”Om det inledande mötet för Stålfabriken eller ett motsvarande Projekt inte har hållits före utgången av år 2029 förbinder sig Avtalsparterna att årligen följa med hur Joddböle V detaljplanen förverkligas.”
- ” Om BGS eller någon annan av Kommunen godkänd aktör inte har ordnat ett inledande möte för att bygga Stålfabriken som avses i detta Avtal eller ett motsvarande Projekt före utgången av år 2035 förbinder sig Markägarna att söka ändring av Joddböle V detaljplan till behövliga delar p.g.a. att den ovan nämnda detaljplanen inte förverkligas för Stålfabrikens del. Markägarna kan om de så önskar ansvara för de för BGS anvisade markanvändningskostnaderna, varvid skyldigheten att söka detaljplaneändring förfaller.”
- ” Om Markägaren bryter mot Avtalet och inte söker ändring av den ovan nämnda detaljplanen och låter bli att ansvara för de för BGS anvisade avtalsskyldigheterna inleder Kommunen till behövliga delar åtgärder för att ändra eller häva detaljplanen varvid markanvändningsavtalet förhandlas på nytt.”
- Avtalets överförande: ”Om Markägaren överlåter Avtalsområdets äganderätt eller om BGS överför rättigheterna gällande Stålfabriksprojektet till en tredje part före skyldigheterna enligt detta avtal har uppfyllts, förbinder sig Markägaren och BGS att överföra avtalsskyldigheterna som gäller överlåtelseobjektet enligt detta Avtal i sin helhet till en av Kommunen godkänd (vilket godkännande inte får oskäligt avslås eller fördröja) tredje part. I annat fall ansvarar Markägaren i fråga eller på motsvarande sätt BGS för sin del för skyldigheterna.”
- ”Kommunen har ingen skyldighet att förverkliga trafiknätprojektens planering eller förverkligande före BGS eller Markägarna har betalat markanvändningsersättningen enligt detta Avtal för samhällsbyggnadskostnader.”
Vad om projektet blir på hälft? Hur är det med Ingås riskhantering?
- Lagstiftningen förutsätter inga åtgärder av Ingå och ställer inga ekonomiska skyldigheter (se skild utredning). Ansvaret ligger hos markägarna/konkursboet.
- Kommunen kan bestämma att konstruktioner som anses farliga ska avlägsnas eller renoveras med hot om vite (MBL 144 §)
- I miljötillståndet kan ställas två slag av säkerheter, Inledande av tillståndspliktig verksamhet oberoende av överklagande (miljöskyddslagen 199 §) och Säkerhet för avfallsbehandlingsverksamhet (miljöskyddslagen 59 §). Avfallssäkerheten gäller avfall som uppstår i produktionen.
- I tillståndet ska därtill enligt § 52 miljöskyddslagen ges nödvändiga bestämmelser bland annat gällande områdets iståndsättning efter avslutad verksamhet och förhindrande av utsläpp samt om andra åtgärder efter avslutad verksamhet.
- Värdet av en halvfärdig fabrikskonstruktion är i förhållande till investerat kapital.
- BGS har konstaterat att investeringsbeslutet inte kan fattas och byggandet av fabriken inledas före det finns pengar tillgängligt.
Hur garanteras ingåbornas tillgång till vatten om projektet förverkligas eller inte förverkligas?
- För att öka tillgången till hushållsvatten söks lösningar i enlighet med riktlinjerna i vattenförsörjningens utvecklingsplan oberoende av Joddböle-projektet. Behovet av att sanera/utvidga reningsverket i Joddböle har också identifierats redan före stålfabriksprojektet. Om stålverksprojektet förverkligas kan också dessa vattenförsörjningsinvesteringar delvis finansieras med markanvändningsersättningar.
- Kommunen ansvarar inte för industriområdets tillgång till eller rening av processvatten, endast för de anställdas sanitetsvatten.
Kan på området byggas en gammalmodig stålfabrik eller sådan verksamhet som inte främjar grön övergång?
- Planbestämmelsen T/kem begränsar verksamheten som tillåts på området till el-baserad produktion av stål med lågt kolavtryck och väte. På området får därför inte placeras traditionell stålindustri, kärnkraft, ammoniakproduktion, batterifabrik, tillverkning av batterimaterial, eller annan industriverksamhet som förekommit i diskussionerna.
- I områdets södra del tillåts lagring som betjänar hamnverksamhet.
Ska Ingå betala för infrastrukturen på förhand?
- Kommunen har ingen skyldighet att starta infraprojekt före kommunen har fått avtalsersättningar, men kommunen kan dock, till exempel i samarbete med staten helt eller delvis bekosta väg-/anslutningsprojekt.
- Se avtalspunkten Teknisk infrastruktur och nätverk: ”Kommunen har ingen skyldighet att förverkliga trafiknätprojektens planering eller förverkligande före BGS eller Markägarna har betalat markanvändningsersättningen enligt detta Avtal för samhällsbyggnadskostnader.” Samma gäller för infrastrukturen för vatten och avlopp.
Måste Ingå betala tillbaka ersättningar som erhållits genom markanvändningsavtalet om projektet inte genomförs?
- Ersättningar som betalats enligt markanvändningsavtalet behöver inte betalas tillbaka under några omständigheter.
- Den första ersättningen på 500 000 € betalas efter att detaljplanen godkänts och den andra ersättningen på 500 000 € efter att planen vunnit laga kraft. Dessa utbetalas innan det är klart om projektet förverkligas.
- Därtill, om någon markägaraktör förverkligar något annat än stålfabriksprojektet på planområdet, vars byggrätt överskrider byggrätten enligt gällande detaljplan vid avtalets undertecknande, är markägaren skyldig att betala betalningsandelen, som enligt planen ska betalas vid stålfabriksprojektets ibruktagning, redan i samband med beviljandet av bygglov för byggnadsprojektet i fråga.
Ska Ingå delta i byggandet av riksomfattande infrastruktur eller täcker detta avtal alla kostnader?
- Kostnaderna för nya och utvidgade eller ändrade leder och nödvändiga anslutningar som förutsätts av detaljplaneändringen på trafiknätet som är på statens ansvar hör enligt gällande lagstiftning till staten. Om staten dock förutsätter att kommunen deltar till ovan nämnda kostnader täcker kommunen dessa kostnader med markanvändningsavgifter som debiteras enligt markanvändningsavtalet.
- Med avtalsersättningar täcks bland annat kommunens eventuella deltagande i kostnaderna för förbättrandet av Hamnvägens korsning.
- Kommunen kan enligt övervägande använda avtalsersättningar för sitt eget infrabyggande.
Ekologisk kompensation och/eller förhindrande och lindrande av naturolägenheter
- BGS förbinder sig i första hand att förhindra och lindra naturolägenheter enligt den ekologiska skadelindringshierarkin och planera och förverkliga vid behov på sin bekostnad en frivillig ekologisk kompensations åtgärdshelhet enligt naturvårdslagen (9/2023) och miljöministeriets förordning (933/2023) för att kompensera försämringarna, som Stålfabriken förorsakar naturen, eller att genomföra andra frivilliga naturinsatser enligt en plan godkänd av Kommunens miljömyndighet.
- Planerna ska överlåtas till Kommunens miljömyndighet för godkännande före Stålfabriken tas i användning.
- Markägarna förbinder sig i första hand att förhindra och lindra naturolägenheter enligt en ekologis skadelindringshierarki och vid behov utföra alternativa naturinsatser enligt sina mål gällande hållbar utveckling och naturens mångfald.
- En utredning om åtgärderna enligt en ekologisk skadelindringshierarki ges till kommunen före det förberedande arbetet inleds, antingen i samband med bygglovet eller som ett meddelande enligt § 109 bygglagen.