Jngha, Inghaa, Inga, Ingo…
Kärt barn har många namn, men hur Ingå än stavats ända sedan 1300-talet så är namnet troligtvis äldre än så.
Slutledens ”å” syftar på hela å-landskapets centrala roll i tillkomsten av kulturbygden Ingå. Folkvandringstiden hade nästan ödelagt området, och då vikingarnas ättlingar steg i land kanske de hade en stamhövding vid namn Inge, som först gav sitt namn åt ån och efter det åt det bosättningsområde som växte fram runtomkring. Namnet Ingå skulle alltså betyda just ”Inges å”.
Vill du läsa spännande berättelser från förr? Läs mer om Ingås förflutna här(öppnas i ett nytt fönster, du flyttas till en ny sida)
Glad i Ingå-logon föddes i samband med projektet som behandlade växelverkan mellan stad och kommun och som initierades av Nylands förbund. Glad i Ingå – Iloinen Inkoo-logon visualiserades av Lars Söderlund år 1996-1997. Logon används t.ex. i samband med marknadsföring medan kommunvapnet används i mer officiella sammanhang.
Kommunvapnet domineras av blått och guld. Den blå färgen symboliserar havet som omger kommunen i söder och guldfältet symboliserar mognande säd. Konsekrations- eller invigningskorset är helgat åt S:t Nikolaus, sjöfararnas och sjömännens skyddshelgon. Ingå gråstenskyrkan mitt i kyrkbyn bär också helgonets namn. Ankaret är en symbol för sjöfart och hamnar. Korset och ankaret binder alltså samman Ingå med hav och sjöfart och de hamnplatser som har använts i kommunen sedan medeltiden.
Vapnet är ritat av A.W. Rancken och stadfästes 17.4.1951.
Beskrivningen av kommunvapnet lyder:
”Medelst en vågskura delad sköld av guld, vari ett rött konsekrationskors, och av blått, vari ett balkvis ställt ankare av guld.”
Källa: Helmer J. Wahlroos: Kommunvapen i Nyland, Borgå 1969
Det sägs att den första potatisen i Finland, liksom de första tomaterna, odlades i Ingå, i Fagervik bruk.
Potatisen kom på 1730-talet till Fagervik från Tyskland med brukets arbetare från Sachsen. Potatisen blev allmän i Finland först på 1800-talet.
Potatisen, även kallad till jordpäron, ingår också i sockenrätten, potatisgröten. Potatisgröt eller Ingågröt serveras på hantverkardagen i juli – kolla datumet i evenemangskalendern och kom och smaka på denna traditionella delikatess från Ingå!
Som andra prästgårdar under 1500-talet förutsattes också Ingå prästgård ta emot resande, speciellt utländska och dem som reste med kungens pass. Gästerna skulle erbjudas logi och mat.
I december 1562 inkvarterades hertig Johan och hans gemål Katarina Jagellonica i prästgården efter att ha råkat ut för ett haveri på havet ytter om Pickala. Hertigens besök var en stor ära och han blev mycket förtjust i gästfriheten på Prästgården och speciellt i ölet som värdinnan hade bryggt. Han uppskattade ölet så mycket att värdinnan fick i uppdrag att leverera öl till hertigens hov på Åbo slott.
Man har inte exakta uppgifter om styrkan i kyrkölet men smak hade det säkert.
Källa: Arja Brück; Kuninkaan matkassa.
Ingå har tre vänorter:
Kommunerna ordnar evenemang turvis enligt vänortsavtal.
Ingå med traditioner
Har du smakat på den lokala Ingågröten? Kan du dansa Ingåvalsen? Upptäck lokala traditioner!
Läs mera