Fortsätt till innehållet

Hållbart mot framtidens krav

Satu Heikkilä och Ingrid Träskman i centrum av Ingå.

Satu Heikkilä och Ingrid Träskman hoppas att intresserade företagare tar kontakt.

Med ett nytt klimatprojekt i Ingå vill man förbereda
företagen i Ingå för framtiden med hjälp av hållbar utveckling. I Ingå finns
cirka 150 gårdar och flera andra företag som kan få hjälp med att bli
klimatsmartare.

Ingå kommun beviljades i vintras ett betydande understöd av
miljöministeriet för att minska utsläppen av växthusgaser i kommunen och på det
sättet nå de uppställda klimatmålen.

Projektet Kolneutralt Ingå 2035 beviljades 70 000 € vilket
motsvarar 70 % av helhetskostnaderna. Kommunens andel är därmed 30 000 €.

Projektet som ansökts och planerats i samarbete med Novago,
kommer att hjälpa olika företag i Ingå, bl.a. inom primärproduktionen, att se
över sina processer så att de kan göra sin produktion mer klimatvänlig.

Nu finns en projektledare i Satu Heikkilä.

– Miljökraven blir allt tuffare och för att klara dem kan
man behöva hjälp. Med det här projektet vill vi förbereda företagen i Ingå för
framtiden med hjälp av hållbar utveckling säger Heikkilä.

Det var fullmäktigeledamoten Ingrid Träskman som kom med
idén som formade det av Henrik Wickström initierade projektet till det det är i
dag. Hennes tanke var ett projekt där man kan hjälpa företag bli mer
klimatsmarta och framförallt klara de klimatkrav som företag ställs inför i
allt större utsträckning. Dessutom skulle projektet vara tillämpbart på andra
kommuner. 

– Jag är själv intresserad av klimatsmarta lösningar och jag
är säker på att det finns andra som är det. 

EU:s gemensamma jordbrukspolitik kommer under finansieringsperioden
2021–2027 bl.a. kräva att man motverkar klimatförändringen, klimatanpassar
jordbruket samt vårdar miljön och bevarar landskap och biologisk mångfald. Av
det stöd man mottar ska 25 procent användas för den här typen av åtgärder.

Detta kommer att betyda att man kommer att odla gräs i
större utsträckning än nu. Men lokalt är marknaden för hö och ensilage inte så
stor.

– Därför skulle jag vilja göra biogas i stället för att bara
slå gräset. Biogas behöver inte göras av gödsel, säger Träskman.

– Många skyller nedsmutsningen på lantbruket, vilket är lite
orättvist kan jag tycka. Men de facto kan vi göra mer, till exempel genom
alternativa energiformer, fortsätter hon.

Det skulle i sin tur kräva mer samarbete, t.ex. gemensam
upphandling av solpaneler.

– De allra flesta gårdar har stora tak på t.ex. maskinhallar
och torkar.

Nu vill man synliggöra projektet och hoppas att det väcker
intresse. Först vill man veta vilken typ av hjälp att bli grönare företagen
anser de behöver. En enkät skickades ut i somras men kommer att skickas ut
igen, eventuellt i annan form.

Till näst kommer man att kartlägga företagens
intressepunkter och efter det arrangera ett första informationsmöte med lämplig
expertis på plats.

Tilläggsuppgifter:

Satu Heikkilä, projektledare,
+358 41 315 8966, satu.heikkila@novago.fi

Ingrid Träskman, jordbrukare, +358 40 099 8682, ingrid.traskman@inga.fi