Fortsätt till innehållet

Kommunen bakom kulisserna: Vilgot Strömsholm, barnbibliotekarie

De som besöker bibban ofta känner säkert till nunan som presenteras i denna artikel sedan tidigare. Innanför det vänliga yttre skalet döljer sig dock mycket intressanta och överraskande drag. Du har varnats! Men läs nu på ändå.   

Vasabördige Vilgot Strömsholm irrade sig som ung till Åbo och Ekenäs men kom senare till sina sinnen och sökte sig som barnbibliotekarie till Ingå.   

Pingvinerna (till vänster) och Vilgot (till höger) 

Vad gör en barnbibliotekarie? Ordnar program för småfolk såsom boktips åt skolelever och sagotimmar för dagisbarn. Han hjälper också till att söka fram barn- och ungdomsböcker och beställer och avskriver böcker.  

Om det känns att du träffat honom redan tidigare har du alldeles rätt – Vilgot jobbade på bibban också 2019–2021. Det var så roligt att jobba i Ingå att han återvände för drygt ett år sedan och det går bra fortfarande!  

Vilgot och sagostundsdynorna i gott förvar 

Vad är det bästa med att vara barnbibliotekarie?  

Det som Vilgot genast kommer att tänka på är stunderna då budskapet går fram och barnen deltar ivrigt. Det är också belönande att hitta den perfekta boken då någon söker en viss bok. Vilgot säger också att det är roligt med så himla mycket böcker.   

Den bästa boken på bibban är Gilgameš, enligt Vilgot. Texten är 3000–4000 år gammal. På bibban finns också ett annat gammalt verk, Odysséen, som är minst 1000 år yngre än Gilgameš och bekant för många sedan tidigare. Vilgot säger dock att Odysséen är mycket längre och tråkigare än Gilgameš, som är underhållande och passligt lång. Om du önskar läsa boken, finns den på bibban åtminstone på svenska, kanske också på finska.   

Och så från dammigt jobbrelaterat till något betydligt roligare!  
Vilgot måste fundera en stund på frågan om fritidsaktiviteter.  

Gilgameš i Vilgots ömma omfamning 

I en klassisk intervju ska det också tillfrågas vems arbete intervjuobjektet skulle vilja prova på en dag om det var möjligt.   

På tal om kolleger – Vilgot kan vrida på foten bakåt. Det konststycket skulle man kunna ha levat utan, men vad göra. Njut av synen ni också.   

Hemska saker vilken bakfot! 

Förutom vidriga foten har Vilgot också andra mörka sidor. Hans hemliga favoritlåt är t.ex. Nyrkkitappelus Taksilla pittiin. Det här strålande stycket lämpar sig också för dem som inte gillar den, eftersom den är bara 1,17 minuter lång och har ett gitarrsolo på 10 sekunder. Härligt(du flyttas till en ny sida).   

Vid en zombieapokalyps skulle Vilgot använda en bok i stället för sina nävar. En penna är nämligen starkare än ett svärd. Till en början skulle han försöka bilda zombierna, men om det inte skulle lyckas skulle de kunna mejas ner med en bok.   

Okej, vi ses på slagsfältet då!  
Vilgot visste också berätta att aluminium börjar brinna genast då det kommer i kontakt med syre. Om nu någon funderat på det.   

Intervjuaren har skrattat ihjäl sig under intervjun och skulle nu önska veta vem Vilgot skulle bjuda in till sitt tokroliga diskussionsprogram. Som skulle säkert vara oförskämt bra.   

Den första personen skulle vara Greta Thunberg, som Vilgot tror ha gästat flera program. Han funderar länge och får fram D.B. Cooper som den andra. Fast han tros inte vara vid liv mera (men som zombie kanske…?) Man vet ju aldrig!  


D.B. Cooper i ett nötskal: 

Den här mystiska kostymmannen som förblivit obekant kidnappade ett flygplan i USA år 1971. Han släppte ut passagerarna och tog några i besättningen med sig och sa att de skulle vänta i cockpiten. Cooper öppnade lastluckan och hoppade ut med lösensumman. Undersökningen har avslutats och brottet anses som perfekt om Cooper överlevde hoppet. Han hade tagit reda på många saker, men ett hopp i uselt väder från tre kilometer var kanske inte det allra klokaste beslutet… Eller? 

Det bästa vapnet mot zombies? Kanske Bloodland-boken som passar ihop med temat? 

Okej, tillbaka till ordningen. Jämfört med D.B. Cooper är Vilgot Strömsholm mycket noga då han jobbar och granskar alltid allt flera gånger. Han berättar dock att grönsakshandel inte var något för honom.  

En sak som återigen passade Vilgot är lime-kokos-havreyoghurt, vilken han smakade på för en god stund sedan. Han berättar att både lime och kokos var så pass stora personligheter att smakerna inte blandades fast man hur vispade. Båda försökte vara bättre och starkare än det andra och det kändes som om man skulle ha ätit två saker på en gång. Smaken var konstig, men Vilgot tyckte om den. 

Tillverkaren hittade uppenbart en köpare, men Vilgot misstänker att tillverkningen av denna yoghurt slutade redan innan.  

Ännu en sista fråga före barnbibliotekarien får gå. Vad försöker han få till stånd just nu?  

Jobba på då bara! Lycka till, Vilgot! Trevligt att ha dig som kollega. 🙂