Joddböle V detaljplan

Planläggningsinitiativ och inledande av planläggning har behandlats i kommunstyrelsen 11.12.2023

Kommunstyrelsens beslut 06.05.2024, avtal om inledande av planläggning

Markägaren eller kommunen tar initiativet till att utarbeta en plan. Markägaren gör en fritt formulerad ansökan om att planlägga sin fastighet till planläggningen. Alternativt finns planen i planläggningsöversikten eller/och i planläggningsprogrammet.

Beslutet om anhängiggörandet av planen (kommunstyrelsen) och programmet för deltagande och bedömning (PDB) läggs offentligt fram till påseende i minst 30 dagar. Om planen gäller ärenden som har verkningar som är riksomfattande och betydande på landskapsnivå ordnar kommunen och NTM-centralen ett myndighetssamråd.

Vid behov kan man ordna ett invånarmöte eller en möjlighet att träffa planläggaren.

Kommunstyrelsen beslöt att lägga fram programmet för deltagande och bedömning samt beredningsmaterialet 24.6-29.8.2024

Byggnads- och miljönämnden behandlar planutkastet/beredningsmaterialet (plankarta, planbeskrivning, utredningar och kompletterande material) och föreslår för kommunstyrelsen att planläggningsutkastet/beredningsmaterialet läggs offentligt fram till påseende. Utkastet ligger framme på kommunens webbplats i 30 dagar, och utlåtanden om det begärs av de instanser som nämns i programmet för deltagande och bedömning. Beredningsmaterialet kan läggas fram samtidigt med programmet för deltagande och bedömning.

Vid behov ordnas ett invånarmöte eller en möjlighet att träffa planläggaren.

Invånartillfälle gällande Joddböle V planläggningen ordnas 23.1.2025 i Kyrkfjärden skola klockan 18–20, adress Museivägen 7.

Planförslaget (bemötanden till anmärkningar och utlåtanden som har lämnats in angående utkastet, plankarta, beskrivning, utredningar och kompletterande material) behandlas av byggnads- och miljönämnden som beslutar att offentligt lägga fram planer vars verkningar är ringa. Kommunstyrelsen beslutar om framläggandet av detaljplaneförslag vars verkningar är betydande. Förslaget ligger framme på kommunens webbplats i 30 dagar, och utlåtanden om det begärs av de instanser som nämns i programmet för deltagande och bedömning.

Vid behov ordnas ett invånarmöte eller en möjlighet att träffa planläggaren.

Planförslaget läggs igen fram till påseende om man gör betydande ändringar i det efter framläggningstiden.

Bakgrundsmaterial

Det granskade planförslaget (bemötanden till anmärkningar och utlåtanden som har lämnats in angående förslaget, plankarta, beskrivning, utredningar och kompletterande material) tas till byggnads- och miljönämnden som godkänner bemötandena och beslutar föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att dessa instanser godkänner planen. Kommunstyrelsen godkänner planer vars verkningar är ringa. 

Information om godkännandet skickas åtminstone till de kommunmedlemmar och till dem som hade lämnat in en anmärkning medan planen var framlagd till påseende och som hade bett om det skriftligen och gett sin adress. Om anmärkningen har fler undertecknare skickas informationen om godkännandet endast till den första undertecknaren. Hen ansvarar för att informationen når de andra undertecknarna.

Protokollsutdraget och planmaterialet publiceras på kommunens webbplats.

Ett eventuellt besvär riktas till Helsingfors förvaltningsdomstol. De vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (berörda parter), andra kommuninvånare, landskapsförbundet samt myndigheter och registrerade lokala eller regionala samfund beträffande deras verksamhetsområde har rätt att besvära sig över godkännandet av planen. Besvärstiden är 30 dagar.

Kungörelsen publiceras på kommunens webbplats minst 14 dagar, ingen besvärsrätt.

Ingå kommuns presentation, planläggningsprocessen

Fcg:s presentation av planutkastet

Fcg:s trafikutrednings presentation:

Miljökonsekvensbedömningen (MKB) är en process som görs separat från kommunens planläggningsprocess, och myndigheten som ansvarar för den är Nylands NTM-central. I materialet ingår presentationen om MKB-processens nuläge som den ansvariga konsulten Afry Oy höll 14.8.2024.

Aktuell information om planeringen av stålverket och om dess bedömda inverkan finns på den projektansvarigas webbplats på adressen: https://www.blastr.no/FAQ/(du flyttas till en ny sida)

• Marken i Joddböle ägs av tre privata markägare. Dessa markägare vill på sitt område främja det nu aktuella projektet. Markägarna har ett avtal med Blastr som ger bolaget rätt att främja sitt projekt på området. Kommunen har i sin tur uppgjort ett planläggningsavtal med markägarna. Genom planläggningsavtalet har parterna kommit överens om att främja detaljplaneändringen så att den ska möjliggöra det planerade projektet samt även annan industriell verksamhet.  

• Stålverket kommer att uppta ca 50% av byggrätten på området. Med andra ord kommer detaljplaneändringen att möjliggöra även en hel del annan verksamhet på området. 

• Kommunen gör ett markanvändningsavtal med markägarna och Blastr. Målsättningen är att alla direkta kostnader som föranleds av projektet ska kunna täckas med den ersättning som kommunen får av markägarna / bolaget. 

• Projektet kan också möjliggöra en större samhällsförändring, om kommunen så önskar. Om kommunen beslutar sig för att försöka maximera inflyttning eller andra nyetableringar, så kommer dessa att bidra till kommunens ekonomi genom ökade skatteintäkter. 

• Kommunen kan påverka utsläppen genom att styra planläggningen och i detaljplanens bestämmelser definiera olika krav. Detta har redan gjorts i planförslaget och dessa kommer ännu att förtydligas.  

• Kommunen kommer också t.ex. att ställa krav på hållbara resekedjor till och från Joddböle. Den kollektivtrafik som kommunen och NTM-centralen upprätthåller kan kompletteras med tilläggstransporter som ordnas i samarbete med bolagen. 

• Genom markanvändningsavtalet kan kommunen gardera sig mot de flesta risker. Kommunen har även förutsätt detta scenario, att fabriken inte skulle byggas klar. Utgångsläget är även här att kommunen inte ska kunna bli ansvarig för dylika kostnader. 

• Om projektet skulle bli halvfärdigt och föranleda ett hot mot miljön så skulle ansvarsordningen för att vidta/finansiera åtgärderna vara: I första hand Bolaget och om bolaget inte har betalningsförmåga så bolagets konkursbo. Efter det övergår ansvaret till markägarna (främst Fortum). Utgångsläget är att markägarna är solida bolag och att de kan bära detta ansvar.  

• Kommunen kommer att få betydande direkta intäkter genom fastighetsskatt som uppbärs av de bolag som bygger på området. När det gäller inverkan på fastighetsskatterna skiljer sig det planerade stålverket från traditionella stålverken på det sätt att verksamheten placeras i byggnader och inte utomhus i väderskydd så som är fallet med t.ex. många funktioner i stålverket i Brahestad som byggdes på 60- och 70-talet. Dessutom har man kunnat bygga stålverk utan detaljplan, vilket man gjorde i Brahestad, och det inverkar på värdet av markbotten. 
• Samhällsförändringen kan bli stor. Kommunen får möjligheten att växa och detta medför att den del av de anställda som bosätter sig i Ingå betalar sin kommunalskatt till kommunen. Projektet kommer också att ha betydande kringeffekter och skapa stora möjligheter för olika näringsidkare i kommunen och hela regionen. Det regionala näringslivet kommer att bli mera dynamiskt och ge möjligheter till ytterligare tillväxt. 

Fabriksetableringen ger kommunen möjligheten att locka till sig nya skattebetalare (också barnfamiljer) och genom detta påverka den demografiska utvecklingen på ett positivt sätt. Nya invånare möjliggör även upprätthållandet av nuvarande service samt även skapandet av nya serviceformer i kommunen.  

• De största möjligheterna är definitivt: 
  • Att kommunen får arbetsplatser vilket skapar förutsättningar för inflyttning.   
  • Nya invånare möjliggör upprätthållandet av god service 
  • Ekonomin förbättras genom olika former av skatteintäkter 

• De största riskerna enligt kommundirektören: 
  • Kommunen inte lyckas utnyttja möjligheterna tillräckligt bra och en stor del av arbetarna och deras familjer bestämmer sig för att bosätta sig i andra kommuner. 
  • Att vi inte lyckas tillräckligt bra med integrationen av nya Ingåbor och att detta bidrar till en känsla av ojämlikhet. 
  • Värmebelastningen i havet kan påskynda övergödningen av Fagerviken. Man kommer att satsa på åtgärder för att förbättra vattendragens tillstånd i samarbete med aktörerna och andra instanser för att förebygga eventuella olägenheter. 
  • Att den totala bullernivån under byggtiden, med beaktande av de nuvarande funktionerna på området, blir tidvis sådan att den medför för mycket olägenheter för invånarna. Hanteringen av buller kräver övervakning och samarbete mellan alla aktörer. 

Blastr Green Steel har meddelat att de har som målsättning att kunna göra sitt slutliga investeringsbeslut ca 18 månader efter att kommunen godkänt detaljplaneändringen. Denna tid behövs bl.a. för att få miljötillstånd för projektet.  

• Om stålverksprojektet: antti.kaikkonen(at)blastr.fi 

• Om planläggningen: aija.aunio(at)inga.fi 

• Tillstånd för sådan verksamhet som kan förstöra Ingå skärgård kan inte beviljas på basen av gällande lagstiftning.  

• Detaljplanen möjliggör inte i sig stålverkets verksamhet, utan för den behövs flera olika tillstånd såsom miljötillstånd i enlighet med miljöskyddslagen och olika tillstånd i enlighet med vattenlagen. Projektets miljökonsekvenser bedöms således av flera olika myndigheter innan verksamheten kan inledas. 

• Enligt miljöskyddslagen (527/2014, 49 §) förutsätter beviljandet av miljötillstånd att verksamheten, med beaktande av tillståndsbestämmelserna och den plats där verksamheten ska placeras, inte medför olägenheter för hälsan eller betydande olägenheter (bl.a.) för naturen och dess funktioner, minskar trivseln i omgivningen eller minskar omgivningens lämplighet för allmänt rekreationsbruk.